she lights up my day
när jag saknar dig så mycket
gör det ont för vare dag som går
en av dom vackraste tiderna jag någonsin haft
leenden . skratt . sorg . omtanke
och absolut roligaste .haha . du är en fantastisk människa.
är helt överväldigad över hur en person kan vara som du.
som alltid alltid alltid ställt upp.
alltid funnits där. alltid.
jag vill ge dig allt i världen.
vänskap som stannar kvar i mitt hjärta. *
gör det ont för vare dag som går
en av dom vackraste tiderna jag någonsin haft
leenden . skratt . sorg . omtanke
och absolut roligaste .haha . du är en fantastisk människa.
är helt överväldigad över hur en person kan vara som du.
som alltid alltid alltid ställt upp.
alltid funnits där. alltid.
jag vill ge dig allt i världen.
vänskap som stannar kvar i mitt hjärta. *
elefa-t
Snart vill jag se ut så. Inte nu, men väldigt snart.
Tror nästan jag ska försöka.
Du vet att vi ser olika ut. Och på det sättet du pratar,
får du mitt utseende att verka äckligt.
Nu har du lyckats få mig att hålla med. Jag är äcklig.
Jag äcklas på riktigt nu. Grattis!
Tror nästan jag ska försöka.
Du vet att vi ser olika ut. Och på det sättet du pratar,
får du mitt utseende att verka äckligt.
Nu har du lyckats få mig att hålla med. Jag är äcklig.
Jag äcklas på riktigt nu. Grattis!
totally in two pieces
idag kapades mitt liv på mitten
not you too
Jag ska erkänna, det kommer bli rätt skönt att slippa se dig denna vecka!
För jag menar, jag litade på dig. Jag trodde verkligen inte att du skulle snacka bakom ryggen på mig.
Jag hoppas inte du trodde att du skulle kunna hålla det hemligt. För det finns dom som har berättat vad du har gjort, eftersom att dom ville att jag skulle veta om vad du höll på med. Det gör mig bara mer ledsen. Förlåt att jag anklagar dig, men jag tycker faktiskt inte det är snällt av dig. Du har gått till andra och sagt saker om mig, som jag inte ens har nämnt! Du har spridit ut saker som du bara"antog". Och du tror fortfarande på det. Ja, jag vet inte vad jag ska tro om dig längre. För du tror att du vet allt och kan mest eftersom att du TROR att du varit med om samma sak. Men hallååååå, välkommen till världen! Vi är två helt olika personer. Ingenting vi har är likt. (Ja nu bortser vi från när du imiterar allt jag gör osv) Förutom möjligtvis ett par skor eller så.. Så snälla, spela inte ett skådespel där du vet allt om mig. Och för tusan, sprid inte ut saker som inte är sanna!
Och du ska veta, jag gillar inte detta.
Varken det du gör, eller att jag blir arg på dig.
För jag menar, jag litade på dig. Jag trodde verkligen inte att du skulle snacka bakom ryggen på mig.
Jag hoppas inte du trodde att du skulle kunna hålla det hemligt. För det finns dom som har berättat vad du har gjort, eftersom att dom ville att jag skulle veta om vad du höll på med. Det gör mig bara mer ledsen. Förlåt att jag anklagar dig, men jag tycker faktiskt inte det är snällt av dig. Du har gått till andra och sagt saker om mig, som jag inte ens har nämnt! Du har spridit ut saker som du bara"antog". Och du tror fortfarande på det. Ja, jag vet inte vad jag ska tro om dig längre. För du tror att du vet allt och kan mest eftersom att du TROR att du varit med om samma sak. Men hallååååå, välkommen till världen! Vi är två helt olika personer. Ingenting vi har är likt. (Ja nu bortser vi från när du imiterar allt jag gör osv) Förutom möjligtvis ett par skor eller så.. Så snälla, spela inte ett skådespel där du vet allt om mig. Och för tusan, sprid inte ut saker som inte är sanna!
Och du ska veta, jag gillar inte detta.
Varken det du gör, eller att jag blir arg på dig.
my birthday
Happy Birthday to me. I made my wish.
22 feb 1993 16:26
ibland undrar jag varför jag finns.
vad är anledningen till varför jag kom till denna värld?
men tack, för att jag fick liv, även fast jag inte orkar.
Jag lever. Jag andas.
T a c k s a m <3
22 feb 1993 16:26
ibland undrar jag varför jag finns.
vad är anledningen till varför jag kom till denna värld?
men tack, för att jag fick liv, även fast jag inte orkar.
Jag lever. Jag andas.
T a c k s a m <3
messed up
jag rör ihop för mycket
och jag vill inte förstöra
det vi har
så, förlåt för att jag fick dig att bli orolig.
du har inte gjort något
du är perfekt i mina ögon
glöm aldrig det!
like the rest
är du precis som dom andra? försöker ändra allt.
be my valentine
this romance
is worth it all
baby, ily
<3
is worth it all
baby, ily
<3
copycat
Du blev riktigt arg på mig då jag råkade läsa ett sms då.
Man borde inte göra så. Det sa vi båda.
Varför gör du nu då likadant tillbaka? (Denna gången med flit)
Och sen sprider ut det du antar?
Jag kanske borde göra som dom andra, sluta lita på dig..
Men du betyder jättemycket för mig. Så dels vill jag inte.
Men du kan inte fortsätta med att ljuga för mig.
Det funkar inte att vara oärlig.
Du ljög faktiskt.
Sluta.
Man borde inte göra så. Det sa vi båda.
Varför gör du nu då likadant tillbaka? (Denna gången med flit)
Och sen sprider ut det du antar?
Jag kanske borde göra som dom andra, sluta lita på dig..
Men du betyder jättemycket för mig. Så dels vill jag inte.
Men du kan inte fortsätta med att ljuga för mig.
Det funkar inte att vara oärlig.
Du ljög faktiskt.
Sluta.
2 become 1
jag kunde inte sluta le :)
05022008 <3
05022008 <3
won't let it happen
idag var den mest fruktansvärda morgonen jag upplevt
fy för vad hemsk!!!!
ska aldrig göra om något sånt igen..
I do miss you
Idag var det exakt ett år sen, du frågade mig om vi skulle ta nästa steg. Två timmar.
Men jag kände mig utnyttjad för vad som hade hänt på lovet. Och vad du hade skrivit innan till mig innan du åkte.
Det var vackert, och jag läste det hundra gånger om och om igen. Men efteråt undrade man om det bara var en lögn. Ja, jag tyckte om dig något så fruktansvärt mycket. Du gav mig något som ingen annan någonsin skulle kunna ge. Det var då. När slutade jag älska dig .. ? Iallafall. Jag saknar dig.
Jättemycket. <3
leave it from now
Du börjar gå mig på nerverna nu. Eller, inte du, ditt beteende! Säjer jag något jag vill, så vill du det nästa vecka och lägger till att du "alltid har velat det!" Tycker jag något, tycker du samma sak en vecka senare och lägger till att du "alltid har tyckt det!" Du tar mina idéer och säjer att det var du som kom på det, till andra. Och du behöver inte alltid hålla med. Det blir bara riktigt irriterande i längden. Jag vet inte om du verkligen tycker eller vill det, eller om du bara säjer så för att hålla med och verka häftig. Men iallafall, lägg av med det. Det är jobbigt att inte kunna tycka eller vilja något själv. Så, ta inte mer från mig, visa ditt rätta jag istället.
part of me is fighting this, but part of me is gone
Det stora problemet är att du inte förstår hur sjukt mycket du sårar mig. Du har haft så lång tid på dig, men ändå håller du allt inne. Du varken frågar eller svarar. Just det gör att man blir så fruktansvärt irriterad. Vad tusan har jag gjort för att du ska sätta mig i den positionen jag står i nu? Vad gjorde att jag förtjänade att stå stilla på en och samma plats? Jag kan varken gå tillbaka eller framåt. Bara tanken på hur det var förr gör att hjärtat gråter. Det sårar något så enormt mycket. Men nej, du skiter fullständigt i det. Förutom när någon säjer till dig, "äh, ta och skicka ett sms till Frida" Då plötsligt ska allt låtsas som förut. Då ska man vara och bete sig som förr. Men du förstår ju inte. JAG KAN INTE! Ingen chans att jag ska springa tillbaka till start och börja om. Det funkar inte så. Jag funkar inte så. Antingen står jag still, går iväg, eller lär mig att flyga. Jag blev döpt till ett namn som betyder "kämpar i strid" och det är just det jag gör. En del av mig kämpar något så fruktansvärt, och en del av mig är totalt borta. Men jag klarar inte av att låtsas. Jag klarar inte av att klämma fram ett "hej", samtidigt som man kvävs av gråten i halsen. Det gör bara att jag fylls av ånger. För jag vet att jag sårar dig på det sättet jag är. Det som en gång var, är som bortblåst. Det finns inte, det existerar inte, det är blott ett ruttet minne. Och min blick klarar inte av att ens se på dig. Jag vill bara vända mig bort när jag hör ditt namn. Du borde själv försöka se på dig. Det går inte. Du drar skam över dig själv. Och nej, jag tror inte på när du säjar att du saknar mig. Jag gör inte det. Du har glömt bort mig. Annars hade du ställt upp för mig. Men du gör aldrig det. För det är ditt fel att jag inte längre klarar av något. Det är ju dina misstag som gör mig till ett. Seriöst, all orken är borta. Jag har tur om jag hittar den vid vissa tillfällen. Men det händer inte ofta. Och ja, framåt. Hur ska jag ens våga se framåt? Jag har ju ingen framtid! Du pajade ju allt allt allt! Fast det är ju klart att du inte inser det. Du är rätt egoistisk. Vaknar upp en dag och bara tänker "nähe, jag orkar inte detta längre." Sen flyr du. Utan att se bakåt. Nej, för du tror. Du tror att det kan fungera. Men vet du vad? Något du antagligen inte hört förut.. det går inte! Det går inte. Det går inte. Det går inte! Man kan inte bara sitta och hoppas på bättre tider. Man får ta tag i situationen. Man får stå sitt kast. Man måste det. Men du valde att sticka ifrån allt och tro att jag skulle förlåta dig. Fast det kommer jag inte göra. Jag kommer faktiskt aldrig förlåta dig! För jag har faktiskt ingen framtid som sagt. Du har tagit väck allt mitt hopp. Inget att se fram emot. Inget att längta till. Jag har endast ett mål, och det är att fortsätta. Och det är nog det tuffaste beslutet jag tagit. Jag har inte fullföljt det, för jag har inget att sträva efter. Det är det som är det jobbiga. Vid varje andetag inser jag en sak, jag står kvar! Jag har inte gått ett steg. Inte ett endaste steg! Jag kommer inte loss, förstår du inte det?! Det är inte så himla lätt att ta sig ut ur taggtråd. Man är ju totalt instängd! Det är seriöst som slöa knivar, långsamt långsamt förs närmare och närmare mitt hjärta. Men det bryr du dig såklart inte om. Du kollar väl på med ett leende då jag plågas av ditt val. Strupen är redan förstörd. Jag får inte fram något. Ett tyst skrik fyller min tomhet, men det är ingen som hör. Det är just det som håller mig kvar på samma plats. Problemet är bara att jag inte har någon stadig grund att stå på. Jag är bara en livlös kropp nu, som hänger fastkedjad och död! Det finns inget jag längre. Det finns inget du längre. Du existerar inte för mig frånochmed nu. Troligtvis kommer jag inte hitta dig heller, för jag vill inte ens leta. Det finns knappast någon som söker efter någon som svikit en så hårt. Och du förstår fortfarande inte! Du förstår inte, att du har förstört den jag en gång var. Det är just DU, som har gjort att den riktiga Frida Mathilda Bylund har försvunnit. Och aldrig hittar hem, tillbaka till sig själv igen.
hello stranger
Ärligt nu, jag gömde mig!
Jag gjorde faktiskt det. Jag vågade inte se dig, jag ville inte synas.
Just det ögonblicket gjorde att allt allt kändes fel.
Jag menar, alla andra dagar? alla andra stunder? vad var så speciellt med denna?
Det blev nästan som en katt och mus - lek där jag blir förföljd.
Det slutar aldrig liksom.
Så ja, jag vet inte vad det var, men det fanns inget rätt i den stunden. Inget.
Vem är du främling? Och kan du ge mig svaret på varför jag springer ifrån?
pay it forward
Bara tanken. På att du skulle försvinna. Gör att mitt hjärta skärs i bitar.
Det hade jag inte kunnat klara av.
Förstå det.
All min ork hade tagit slut.
Jag hade inte kunnat får fram ett ord.
Men för din skull hade jag gjort det.
Jag hade berättat för henne.
Jag hade levt vidare,
för dig.
make me close
Förlåt att det blev som det blev.
Blir alldeles besviken på mig själv,
för emellanåt vågar jag ingenting
och förvandlas till en feg hund.
Hur ska jag då någonsin kunna visa
hur mycket jag tycker om dig?
hm. man undrar ju
men kommer du gå iväg?
best of me
det är just dom små orden
som får mig att vilja ge mig själv
helhjärtat till dig
I won't break your heart, I won't bring you down, but I will have to say; I'm sorry
<3
som får mig att vilja ge mig själv
helhjärtat till dig
I won't break your heart, I won't bring you down, but I will have to say; I'm sorry
<3
around me, surrounds me
idag var det så skönt. man fick känna att du fanns där.
och jag ska bara sträva efter din närhet
"..jag ger mig helt för dig.."
<3
this robot is real
Det gick så snabbt.Jag kunde inte stanna mig själv. Jag bara fortsatte slå. Och aggresiviteten rasade ur mig. Kunde inte hejda det, jag var som en maskin, bara fortsatte och fortsatte. Hårda slag lockade fram dina kvävande ord på räddning. Jag smittade av dig och du blev likadan. Orden tog slut i ropet på hjälp, skriket dog ut. Den jag var, fanns inte längre. Jag fortsatte. Smärtan i händerna fortsatte. Jag slog fler och fler slag. Hårdare och hårdare, och all min kraft tömdes ut på några minuter. Jag kunde inte kontrollera mig själv. Det var inte jag. Det var någon som jag trodde försvann för länge sen. Men den riktiga kom fram då. En frustrerad galning. Ett monster som aldrig syns för andra. Endast onda tankar överlevde, de fångade mig, och de avslutade det. Ett sista slag. En sista kvävning. Total utmattad och så svag att man inte kan känna sina ben. Utan faller ihop ner på golvet. Där ligger jag kvar. Och utan funktion kände jag att jag omedvetet började gråta. Tårar blev till blod.
Ja, jag grät blod.
Förlåt mig.
Ja, jag grät blod.
Förlåt mig.
